Judendomen är en av världens äldsta religioner och en av de största abrahamitiska religionerna, vilket innebär att den har en historisk koppling till patriarken Abraham. Den kallas ibland för moder- religion till kristendom och islam och symboliseras av Davidsstjärnan. De fem Moseböckerna ligger till grund för judendomen. Dessa kallas Torah. Talmud är den muntliga läran med uttolkningar av Torah.
Enligt judendomen är människan skapad till Guds avbild. Genom att följa hans vilja och förverkliga den skall man efter döden uppstå till evigt liv. Judendomen menar att människan är skapad till ett liv i glädje och tacksamhet. Man har därför en ljus och optimistisk livssyn.
En jude är den som är född av en judisk mor eller har konverterat till judendomen. Beträffande folket judar, finns ungefär 17 miljoner spridda över världen och i Sverige mellan 17 000 – 20 000.
När en jude dör skall han begravas så snart som möjligt. Helst inom 24 timmar, utom under Sabbaten då arbete inte får utföras.
Medlemmar ur det judiska begravningssällskapet, Chewra Kaddish, är med och hämtar den döde som förs till församlingens kapell för religiös tvagning, Tahara, innan kroppen läggs i en mycket enkel kista utan metall.
Inom judendomen finns bara jordbegravning. Vissa liberala församlingar accepterar kremationsbegravning. Obduktion får ske endast då det är påkallat av polis eller på annat sätt kan anses nödvändigt. Kistan draperas i ett bårtäcke med Davidsstjärnan på. Blommor förekommer inte. Istället uppmanas man ge bidrag till välgörenhet. Efter bön i kapellet bärs kistan till graven av medlemmar i begravningssällskapet. De på begravningen närvarande männen lägger tre skovlar med mull i graven.
De judiska församlingarna har egna begravningsplatser. En grav är helig mark. Man får inte äta, röka eller dricka på begravningsplatsen. Män skall täcka sitt huvud med en Kippa eller annan huvudbonad.
På årsdagen av dödsfallet har man stenavtäckning.
Här är några viktiga punkter att känna till om judendomen:
- Vanligt med egna begravningsplatser
- Endast ett stoft i graven
- Stor enkelhet
- Enkel kista, helst utan metallinslag
Grundläggande trosuppfattningar:
Judendomen tror på en enda, osynlig och evig Gud, som skapade världen och har en unik relation till det judiska folket. Troende judar följer de religiösa lagarna och föreskrifterna som anges i Tanakh (den judiska Bibeln) och Talmud (rabbiniska kommentarer och läror).
Förbund och relation till Gud:
Judendomen ser förbundet mellan Gud och det judiska folket som centralt. Förbundet etablerades genom Mose på berget Sinai och fortsätter att prägla det judiska folkets identitet och relation till Gud.
Mitzvot:
Mitzvot hänvisar till de religiösa buden och förpliktelserna inom judisk lag och etik. Det finns 613 mitzvot som judar förväntas följa, inklusive rituella, etiska och sociala föreskrifter.
Synagoga och gudstjänster:
Judiska bönehus kallas synagogor. Det är där judiska gemenskaper samlas för gudstjänster, läsning av Torah och för att fira helgdagar och högtider. Gudstjänster leds av rabbiner eller andra auktoriserade ledare.
Heliga dagar och högtider:
Judendomen firar många helgdagar och högtider genom året. Exempel inkluderar sabbat (veckans vilodag), Pesach (påsk), Rosh Hashanah (nyår), Yom Kippur (försoningsdagen) och Hanukkah (ljushögtiden). Dessa firanden har både en ceremoniell och en historisk betydelse.
Det judiska folket:
Judendomen är inte bara en religion utan även en etnisk och kulturell identitet. Det judiska folket har genom historien upplevt svårigheter och förföljelser men har också lyckats upprätthålla sin kultur och traditioner.
Det är viktigt att notera att det inom judendomen finns olika inriktningar och trossamfund, inklusive ortodox, konservativ, reformistisk och rekonstruktionistisk judendom, vilka kan ha olika tolkningar och praxis. Det är alltid klokt att interagera med medlemmar inom specifika samfund för att få en djupare förståelse av deras tro och praxis inom judendomen.
Läs mer om hur en judisk begravning går till på Judiska Församlingen
